Hungersnöd och svår matbrist i världen
Hungersnöd och svår matbrist i världen
Många barn och vuxna lider av hunger och matbrist idag. Hungerkriserna breder ut sig i världen och riskerar att leda till svält. Men det finns hopp – vi kan hjälpa tillsammans!
– Det finns inget att äta förutom rötter. Att gå hungrig gör att jag får ont i magen. Även om jag hade något att odla så skulle det inte växa, för det regnar nästan aldrig, säger Shuress Siabene i Zimbabwe.
Shuress är en av många som lider av hunger på grund av torka och andra extremväder. Tack vare Röda Korsets matutdelningar får hon majsmjöl, matolja och bönor som räcker en månad för hennes familj.
Vad är hunger?
Hunger uppkommer när vi inte får i oss tillräckligt med näringsriktig mat. Det beskrivs som en obehaglig och smärtsam känsla i kroppen.
Ungefär var tionde person i världen går hungrig. Ofattbara 800 miljoner människor. Tre miljoner små barn dör varje år till följd av hunger och matbrist. Och hungersnöden breder ut sig. Klimatförändringarna för med sig att odlingar förstörs av torka eller översvämningar. Coronakrisen riskerar att drastiskt förvärra läget när jobb försvinner och människor förlorar sin inkomst. Mellan 83 och 132 miljoner fler kan komma att drabbas av hunger, enligt FN.
Vi jobbar runt om i världen där bristen på mat är svår. Genom att ge mat, rent vatten, näringsrik nötkräm till små barn, vård till undernärda, grödor att odla och stöd till försörjning kan vi rädda liv.
Hur uppstår hungersnöd?
Det finns inte en ensam orsak till att människor går hungriga. Flera faktorer påverkar, till exempel:
- Krig och konflikter leder till att människor tvingas att lämna sina odlingar och jobb. Människor kan stängas in i områden där det inte finns tillräckligt med mat till alla.
- Extrema väderförhållanden. Torka och översvämningar förstör odlingar och boskap dör. Dessutom kan naturkatastrofer och extremväder göra att det blir svårt för människor att försörja sig och kunna köpa mat.
- Coronapandemin har fört med sig matbrist, bland annat på grund av restriktioner som begränsat handel, transport och tillgång till marknader.
- Det finns egentligen tillräckligt med mat i världen, men den fördelas inte rättvist. Det är också så att mycket stora mängder mat slängs från jordbruk och medelinkomsthushåll i världen.
Var i världen är flest människor utan mat?
Asien är den världsdel där det finns flest människor som inte har tillräckligt att äta. Så många som 370 miljoner människor, 8 procent av befolkningen, går hungriga. I Afrika är det dock många fler som inte har tillräckligt med mat, sett till andel av folkmängden. Totalt 350 miljoner personer, omkring 20 procent av befolkningen.
Några av de svårast drabbade länderna är Tchad, Sydsudan, Afghanistan, Jemen och Syrien.
Tre svåra effekter av hunger
Hälsa: Barn, gravida, ammande kvinnor och äldre har speciella näringsbehov och drabbas därför hårdast om det blir brist på mat. Sjukdomar sprider sig och människor behöver vård. Undernäring kan i värsta fall leda till att människor svälter och dör. Med små barn som är undernärda finns också risken att tillväxten och hjärnans utveckling hämmas och att skadorna blir kroniska.
Ekonomi: Om människor inte är friska kan de inte arbeta eller gå i skolan. Det påverkar ekonomin negativt och kan leda till att fler bli fattiga. Det leder i sin tur till att folk har sämre förutsättningar att stå emot andra katastrofer.
Jordbruk: När skördar slår fel och boskap dör försöker människor desperat hitta andra sätt att få mat. Ibland odlas snabbväxande grödor som kan utarma jorden och skapa problem på lång sikt. Klimatförändringarna för med sig att mark måste användas på nya sätt, men jordbruken är inte alltid anpassade för det.
Vad gör Röda Korset mot hungern?
Röda Korset finns i 192 länder och är på plats före, under och efter katastrofer. I akuta situationer ser vi till att människor får mat, vatten och vård för att inte svälta ihjäl. Men vi jobbar också långsiktigt för att skapa bättre förutsättningar för människor att slippa hungra. Vi drar fram rinnande dricksvatten, delar ut frön, vaccinerar barn och sprider hälsoinformation.
Sedan en tid tillbaka arbetar vi också för att anpassa samhällen till klimatförändringar och därmed stärka människors motståndskraft. Det kan till exempel handla om att ge människor möjlighet att odla nya grödor som bättre står emot extremväder.
Vad krävs för att stoppa hungern?
Ett exempel är att det behövs fler samarbeten mellan forskare, lokalsamhällen och nationella institutioner för att hitta bra metoder att sköta jordbruk trots klimatförändringarna.
Men då behoven är så stora behövs det också mer pengar för att kunna fortsätta det långsiktiga arbetet och hjälpa i akuta lägen.
Kan framtida hungerkatastrofer undvikas?
Ja, det går och vi måste försöka. Det gäller att stärka samhällens motståndskraft och ta sig an de grundläggande orsakerna. Till exempel:
- Agera för att krig och konflikter blir lösta. Under krig ska krigets lagar följas och civila ska inte utsättas.
- Skapa varningssystem som gör att människor kan agera innan en kris uppstår.
- Stärka stödet till jordbrukssektorn och hälsosystemet.
- Förändra odlingsmetoderna och anpassa till klimatförändringarna.
- Öka kunskapen på lokal nivå om hur samhället blir mer motståndskraftigt. Här är lokala volontärer viktiga, som de 12 miljoner rödakorsvolontärer som finns i världen.
