World Disasters Report 2020

Extremväder till följd av klimatförändringarna slår mot allt fler. Men förebyggande åtgärder och mer resurser till de länder som drabbas hårdast kan förändra kursen och rädda liv. Det visar årets upplaga av World Disasters Report.

Publicerad: 17 november 2020

Lästid: min

Samtidigt som coronapandemin plågar världen har miljontals barn och vuxna drabbats hårt av naturkatastrofer. Den senaste månaden har stormar och översvämningar lett till sällan skådad förödelse i Sydostasien och Centralamerika. Extremväder och klimatrelaterade naturkatastrofer är ett allt större problem.

– Klimatkrisen är också en humanitär kris och drabbar de redan utsatta hårdast. Årligen behöver 100 miljoner människor humanitärt stöd till följd av klimat- och väderrelaterade kriser samtidigt som vi vet att mer förebyggande insatser skulle löna sig både i mänskliga och ekonomiska termer, säger Margareta Wahlström, Röda Korsets ordförande.

Klent klimatstöd till värst drabbade länderna

Men idag misslyckas de globala ansträngningarna med att skydda de mest utsatta från klimatförändringarna. Det framkommer i Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationens, IFRC, nya rapport World Disasters Report 2020. Inget av de 20 länder som är hårdast drabbat av klimatförändringarna och klimatrelaterade naturkatastrofer är bland de länder som får mest klimatanpassningstöd, sett till befolkningsmängd.

Länderna med högst sårbarhet för klimatförändringar

Somalia
Afghanistan
Tchad
Myanmar
Haiti
Sydsudan
Niger
Sudan
Eritrea
Kongo

* Sårbarheten mäts som en kombination mellan risken för klimat- och väderrelaterade katastrofer och samhällenas möjlighet att förebygga och hantera dem.

Hundratusentals har dött

Den skeva finansieringen är speciellt allvarlig eftersom de klimatrelaterade naturkatastroferna som översvämningar, orkaner och värmeböljor har ökat med 35 procent sedan 1990. 1,7 miljarder människor har de senaste tio åren påverkats av naturkatastrofer genom att deras hem har förstörts eller att de har förlorat sina inkomster. Det har också det lett till 410 000 dödsfall, de flesta i låginkomstländer. Allt pekar på att den utvecklingen kommer att fortsätta. Men det behöver inte bli så.

– Nu krävs att vi snabbt lägger om finansieringen och satsar på lokala insatser med störst nytta för de mest utsatta. Vi vet tillräckligt för att agera, säger Margareta Wahlström.

Så kan riskerna minskas

Rapporten innehåller rekommendationer till både myndigheter och regeringar i drabbade länder och till biståndsgivare om hur de kan bidra till att minska de klimatrelaterade riskerna. Det handlar exempelvis om att styra om klimatanpassningsstöden så att de mest utsatta länderna också är de som får mest stöd, möjliggöra i högre grad för lokala organisationer att söka medel från de stora klimatfonderna och att skifta till mer förebyggande insatser.