Translate
Sök
”Från början fanns det en framtidstro, men det har gått så lång tid att många helt har förlorat hoppet. Man ser människor omkring sig få avslag och utvisas och tänker – vad ska hända med mig?” ”Från början fanns det en framtidstro, men det har gått så lång tid att många helt har förlorat hoppet. Man ser människor omkring sig få avslag och utvisas och tänker – vad ska hända med mig?”
Afghanistan
07 dec 2017

"Det fanns en hoppfullhet"

Våra volontärer runt om i landet vittnar dagligen om den svåra situationen för ensamkommande. Den nya överenskommelsen i regeringen kan förhoppningsvis skapa framtidstro hos några av de ungdomar som förlorat hoppet. Men det löser inte grundproblemet: Säkerheten för de som utvisas till Afghanistan samt de humanitära konsekvenserna av den tillfälliga utlänningslagen.

Hösten 2015. Fler ensamkommande ungdomar än någonsin tidigare kommer till Sverige. De kommer många gånger från krigszoner och bär på svåra upplevelser från hemlandet och flykten. Ändå minns Elin Bjerhem, som arbetar med ensamkommande på Röda Korset, en tid av stor framtidstro under hösten. 

Det fanns en hoppfullhet och en tro på att man skulle kunna skapa ett nytt liv. 

Idag är situationen förändrad. De strängare asyllagar som infördes sommaren 2016 gjorde till exempel att enbart tillfälliga uppehållstillstånd infördes.

Nu är det psykosocialt stöd som efterfrågas och juridisk rådgivning. Man ser människor omkring sig få avslag och tänker – vad ska hända med mig? Ju längre tid som går, desto sämre mår de.

Hon är inte ensam om att vittna om psykisk ohälsa bland ungdomarna. Röda Korset nås dagligen av larmrapporter från volontärer runt om i landet. Rädslan för att skickas tillbaka är stor bland de ensamkommande och den långvariga väntan på besked tär på psyket. Depressioner och ångest är vanligt.

Ny överenskommelse hjälper inte alla

Alexandra Segenstedt är expert i migrationsfrågor på Röda Korset och har länge arbetat med att lyfta frågan om de ensamkommandes situation med beslutsfattare och myndigheter.

Vi vill att att den här gruppen ska kunna rota sig och få ett lugn i Sverige. Vi vill få till stånd en förändring, säger Alexandra Segenstedt.

Den 27 november i år kom regeringen med ett förslag om att en del av de ensamkommande som fått avslag på sin asylansökan ska få ny chans att stanna i Sverige. Villkoret är att man ansökte om asyl  före 24 november 2015, att man då registrerades som ensamkommande underårig, att man drabbats av handläggningstider på minst 15 månader och fått beslut enligt den tillfälliga utlänningslagen samt  att man har studerat och har för avsikt att fortsätta studera i Sverige.

Detta ska nu diskuteras med övriga partier och beredas inom Regeringskansliet så det är i nuläget svårt att med säkerhet säga exakt hur ett eventuellt lagförslag kommer att utformas och vilka som kommer att omfattas. 

 Förslaget hjälper bara en del av de ensamkommande. Det som vi ser som det stora grundproblemet idag är hur Sverige bedömer säkerhetsläget i det land som de allra flesta ensamkommande kommer från – Afghanistan. Samt de humanitära konsekvenserna som följer av den tillfälliga utlänningslagen.

Finns ingen säker plats i Afghanistan

Migrationsverket bedömer att situationen i Afghanistan är allvarlig, men menar att det finns områden som är säkrare än andra och dit kan man återvända. Röda Korset anser däremot att konflikten drabbar civila i hela landet och att det inte finns någon säker plats att återvända till.

I februari 2017 dödades sex Röda Korsmedarbetare i landet och två kidnappades. Säkerhetsläget har kraftigt försämrats den senaste tiden och antalet civila dödsoffer är högre än på många år. Röda Korset tycker därför inte att någon, vare sig barn eller vuxna, ska utvisas till Afghanistan i dagsläget.

Vill att utlänningslagen utvärderas

Röda Korset hade också hoppats på en utvärdering av den tillfälliga utlänningslag som nu riskerar förlängas till sommaren 2019 utan någon form av utvärdering. Lagen innebär bland annat kraftiga begränsningar i rätten till familjeåterförening, tidsbegränsade uppehållstillstånd istället för permanenta och att humanitära skäl eller så kallade synnerliga ömmande omständigheter som grund för uppehållstillstånd har tagits bort. 

Vi hade hoppats på en utvärdering av lagen och så verkar det nu inte bli, säger Alexandra Segenstedt.

Men trots att förhoppningarna inte infriats, hoppas hon att den nya överenskommelsen kan bli positiv för enskilda barn och unga.

 De kan få en möjlighet att landa och fortsätta sin etablering i Sverige. Kanske kan framtidstron hos några av dem återvända.

Text: Katarina Sandberg/Röda Korset
Foto: Sofia Sabel