Translate
Sök
Röda Korsets folkrättsrådgivare Helena Sunnegårdh. Röda Korsets folkrättsrådgivare Helena Sunnegårdh.
Krigets lagar
16 jan 2019

FN:s konvention om förbud mot kärnvapen – så tycker Röda Korset

Helena Sunnegårdh, folkrättsrådgivare på Röda Korset på frågor om FN:s konvention om förbud mot kärnvapen, och hur vi ställer oss till den.

Vad är FN:s konvention om förbud mot kärnvapen?

Den här konventionen som röstades igenom i juli 2017 har som mål en värld där alla kärnvapen är eliminerade. Den förbjuder användning, hot om användning, producering, lagring, innehav och tester av kärnvapen. Man får inte heller hjälpa andra att göra de saker som är förbjudna i konventionen. Den innebär också att man måste ge stöd till de som fallit offer för användandet av kärnvapen och för att återställa förorenade miljöer.

Sverige har röstat ja till konventionen men inte skrivit under eller ratificerat (gjort sig juridiskt bundna av) den. Konventionen behöver 50 ratifikationen för att den ska träda i kraft, och det har ännu inte hänt.   

Varför vill Röda Korset att Sverige skriver under FN:s konvention mot kärnvapen?

Den främsta anledningen är att konsekvenserna av användningen av kärnvapen skulle vara helt förödande för människor och miljö under mycket lång tid framåt. Det får helt enkelt inte ske. Genom att skriva under och ratificera FN-konventionen skulle Sverige bidra till att skapa en internationell norm som förbjuder kärnvapen. Det är i sin tur ett steg i rätt riktning för en kärnvapenfri värld. Historien har visat att förbud av vapenslag har effekt, även på de länder som inte är anslutna till avtalet.

Sverige har länge varit ett föregångsland i nedrustningsfrågor. Om Sverige signerar konventionen kan vi agera blåslampa för andra länder. Om Sverige däremot inte skriver under konventionen kan det få motsatt verkan. Läs gärna mer om detta här på vår blogg.

Hur påverkar en underskrift Sveriges möjlighet att ingå i ett militärt samarbete?

Det här är en fråga som ofta kommer upp i debatten. Som en neutral organisation tar Röda Korset inte ställning i fråga om militära samarbeten. Men vi ser inte att konventionen innebär ett juridiskt hinder för ett sådant samarbete, så länge samarbetet inte innebär att Sverige exempelvis uppmuntrar eller förbereder användningen av kärnvapen. Medlemsstater i diverse allianser har redan nu olika juridiska skyldigheter när det gäller förbud mot till exempel klustervapen.

Hur relaterar FNs konvention om förbud mot kärnvapen till ickespridningsfördraget?

Det är en annan fråga som ibland kommer upp i diskussionen om FN:s konvention. Icke-spridningsfördraget (NPT) är ett internationellt avtal som verkar för nedrustning av kärnvapen. Både icke-spridningsfördraget och konventionen om ett förbud mot kärnvapen har samma tydliga och slutgiltiga mål – en kärnvapenfri värld. Därför anser vi att konventionen om förbud mot kärnvapen kompletterar och förstärker icke-spridningsfördraget.

Vad skulle hända om kärnvapen används? 

Det skulle få förödande konsekvenser. Ett enda kärnvapen skulle leda till en akut humanitär kris som varken Röda Korset eller någon annan skulle ha kapacitet att hantera. Bomben som förintade Hiroshima dödade till exempel 1 654 av stadens 1 780 sjuksköterskor, och 270 av 300 läkare. Och det var ”bara” en enda bomb. Och om endast en knapp procent av de kärnvapen som finns idag användes så skulle det leda till en klimatkollaps med missväxt och massvält. Ett större kärnvapenkrig skulle göra vår planet obeboelig för oss människor.

Hur många kärnvapen finns i världen idag?

Det finns ungefär 15 000 kärnvapen i världen idag. 1 800 av dessa är placerade på så kallad high-alert och kan avfyras inom några minuter.

Vill du veta mer? 

Läs vår blogg där folkrättsjurist Kristina Lindvall berättar mer. 

Vad är kärnvapen?