Translate
Sök
Frivillig rödahalvmånepersonal i Jemen har sedan 2011 tagit stora risker i sitt arbete att hjälpa drabbade av våldet. I dagsläget är Jemen världens största humanitära kris. Frivillig rödahalvmånepersonal i Jemen har sedan 2011 tagit stora risker i sitt arbete att hjälpa drabbade av våldet. I dagsläget är Jemen världens största humanitära kris.
Krig och konflikt
19 nov 2018

Värsta krigen och konflikterna i världen just nu

Runt om i världen rasar ett stort antal konflikter – och några av dem sticker ut i sin grymhet. Här är världens just nu svåraste konflikter, där Röda Korset är på plats för att bistå med livräddande insatser.

Jemen 

Jemen var redan före kriget ett av världens fattigaste länder. Med över 22 miljoner människor i behov av humanitärt stöd är detta världens enskilt största humanitära kris just nu.

De gamla grekerna brukade kalla det rika och bördiga landet vid Röda Havets port för ”det lyckliga Arabien”. I dag är Jemen varken rikt eller lyckligt, utan sönderslaget och plågat av ett brutalt krig.

– Den humanitära katastrofen är enorm. Det finns inte en enda familj i Jemen som inte påverkas, säger Adnan Hezam, Internationella rödakorskommitténs talesperson i huvudstaden Sanaa.

Minst 10 000 civila har dödats de senaste tre åren och över två miljoner människor befinner sig på flykt inom landet. Hela 12 miljoner människor – två av fem – står på randen till svält.

– När vi är ute och delar ut mat är människor så tacksamma, men de frågar oss också ofta: ”ni hjälper oss nu, men vad händer sedan?” säger Hezam.

Jemens nuvarande konflikt tog avstamp i den så kallade Arabiska våren 2011. Folkliga protester tvingade bort president Ali Abdullah Saleh efter 33 år vid makten. Saleh ingick då en allians med huthirebeller i norra Jemen, som redan hade stridit mot centralregeringen i flera år. Med förenade krafter tog de under 2014-2015 kontroll över huvudstaden Sanaa och jagade Jemens internationellt erkända regering på flykten. Snart såg det ut som att huthierna, tillsammans med Salehs trupper, var på väg att ta över hela landet. Detta kunde Jemens granne Saudiarabien inte acceptera. De shiitiska huthirebellerna uppfattades stå nära Saudis ärkefiende Iran, och man bildade därför en militär koalition som invaderade Jemen. Därmed gick konflikten in i en ny, dödligare fas, med luftangrepp, blockad av hamnar och gränser och ett extremt lidande för civilbefolkningen som följd. Mer än två tredjedelar av landets befolkning är i dag i behov av humanitärt stöd.

– Det här är en konflikt med många intressen inblandade, men för folket har det ingen betydelse, det enda de behöver är fred, säger Adnan Hezam.

Fyra miljoner människor har hittills fått hjälp av rödakors- och rödahalvmånerörelsen i Jemen. Men arbetsförhållandena är extrema. I våras sköts en medarbetare ihjäl i staden Taiz och alla projekt som inte är direkt livräddande stoppades.

– Men det mesta vi gör i Jemen är livräddande: vi delar ut mat och rent vatten till människor, bistår kliniker med medicin och utrustning. Allt det måste fortsätta, säger Adnan Hezam.

Hjälp Röda Korset rädda liv på plats i Jemen >

Syrien

Kriget i Syrien har rasat i sju år. Över halva befolkningen har tvingats lämna sitt hem. Det gör Syrien till världens största flyktingkatastrof.

Ett bröllop. En dag på stranden. Äldsta dottern på väg till sin första skoldag. I telefoner och fotoalbum finns de ännu kvar – minnena av ett Syrien före kriget. Det är sju år sedan nu. Det som började med demonstrationer mot president Bashar al-Assads regim under den Arabiska våren 2011, utvecklades snart till blodigt inbördeskrig. Med åren har Syrien blivit spelplan inte bara för lokal maktkamp utan också regionala och globala intressen: USA, Ryssland och Iran har idag militärbaser och trupper i Syrien.

För civilbefolkningen har kriget haft katastrofala följder. Av landets 18 miljoner invånare beräknas 13 vara i behov av humanitärt stöd. Över sex miljoner människor befinner sig på flykt inom landet, fem miljoner har sökt sig över gränsen för skydd. Hela städer är raserade, sjukhus har bombats och det råder brist på det mest grundläggande: mat, vatten, sjukvård. Miljontals barn går inte i skolan.

Rödakorsrörelsen bistår människor såväl inne i Syrien som dem som har flytt till grannländerna med bland annat mat och hygienartiklar, återuppbyggnad av vattensystem och vård av sjuka och skadade.

Sydsudan

Ett fredsavtal för det krigshärjade Sydsudan skrevs under den 12:e september i år. En strimma av hopp i det land som tvingat flest människor på flykt i Afrika.

Sydsudan är världens yngsta land och födelsen blev blodig. Bara två år efter självständigheten från Sudan 2011 bröt inbördeskrig ut till följd av motsättningar mellan president Salva Kiir och vicepresident Riek Machar. Konflikten har med tiden fått en allt mer etnisk prägel till följd av att de två ledarna kommer från varsin folkgrupp: Kiir tillhör majoritetsfolket dinka och Machar nuerna.

Kriget har gjort att det redan mycket fattiga Sydsudans ekonomi har kollapsat. Bönder går miste om såväl sådd som skörd. På många håll råder därför akut matbrist. I konfliktens spår utsätts civila också för fruktansvärda övergrepp såsom massvåldtäkter och massakrer. Av landets 12,5 miljoner invånare befinner sig knappt två miljoner på flykt inom landet, 2,5 miljoner har flytt till omkringliggande länder. Över halva landets befolkning bedöms vara i behov av humanitärt stöd.

I september i år tecknades ett fredsavtal för Sydsudan. Flera tidigare överenskommelser har kollapsat, men för Sydsudans svårt prövade befolkning kan ett stopp för stridigheterna vara livsavgörande.

Rödakorsrörelsen i Sydsudan hjälper familjer att bli självförsörjande, bistår kliniker och arbetar för respekt för mänskliga rättigheter.

Somalia

Somalia blir sakta stabilare efter över 25 års inbördeskrig. Men fortfarande är landet mycket farligt och befolkningen är extremt sårbar.

Somalia ligger längst ut på Afrikas horn och har omkring 15 miljoner invånare Efter över två decennier av laglöshet är Somalia det land i världen med störst risk för humanitär katastrof. Landet kastades in i inbördeskrig 1991 då den dåvarande diktatorn, Mohamed Siad Barre, störtades. Rivaliserande krigsherrar och klaner slogs om makten. I mitten på 2000-talet tog den islamistiska milisgruppen al-Shabaab över stora delar av landet.

2012 fick Somalia sitt första parlament på över 20 år. Samma år hölls det första presidentvalet sedan 1967. I dag finns en internationellt erkänd regering, men styret är inte stabilt och det pågår fortfarande konflikter på flera håll i landet. Al-Shabaab har pressats tillbaka, men utgör fortfarande ett stort hot och utför med jämna mellanrum blodiga terrordåd.

Landet har stora problem med undernäring, hög mödradödlighet och svåra mässlings- och kolerautbrott. Återkommande torka och översvämningar slår hårt mot den ansträngda civilbefolkningen.

Rödakorsrörelsen delar bland annat ut nödhjälp, återuppbygger vattensystem, bistår sjukhus och kliniker och hjälper familjer att bli självförsörjande.

Afghanistan

2018 är det parlamentsval i Afghanistan och landet kan vara på väg att gå om Syrien som världens dödligaste konflikt.

Fler civila dödades under första halvåret 2018 i Afghanistan än under någon tidigare jämförbar period. Ett stundande parlamentsval har förvärrat situationen men siffrorna har ökat kontinuerligt de senaste åren. Allt fler flyr sina hem och av landets 35 miljoner invånare är 7,4 miljoner i dag i behov av humanitärt stöd. Säkerhetsläget gör dock många områden svåra att nå. Förra året dödades sju av rödakorsrörelsens medarbetare i landet och två kidnappades.

Afghanistan har slitits sönder av inbördeskrig och utländska interventioner sedan 1979, vilket raserat såväl ekonomi som infrastruktur. Den USA-ledda invasionen 2001 drev bort talibanerna från makten i Afghanistan, men sedan Nato-insatsen avslutades i årsskiftet 2014-2015 har talibanerna återtagit initiativet och står i dag starkare än på länge. Terrorgruppen Islamiska staten har också etablerat sig i landet.

År av konflikt har gjort civilbefolkningen sårbar för återkommande jordbävningar och naturkatastrofer. Många barn går inte i skola.

Rödakorsrörelsen i Afghanistan arbetar med fångars rättigheter, sjukvård, medicinskt och humanitärt bistånd, vattentillgång och familjeåterförening.

Demokratiska Republiken Kongo

I den våldsdrabbade östra delen av Demokratiska Republiken Kongo kämpar vårdpersonal just nu för att stoppa ett ebolautbrott.

Det centralafrikanska landet Demokratiska Republiken Kongo är stort som hela Västeuropa och har över 81 miljoner invånare – rikt på naturresurser och konflikter, fattigt på det mesta annat. Landet var skådeplatsen för det som har kallats ”Afrikas första världskrig” mellan 1998 och 2003, där nio afrikanska stater och en lång rad väpnade grupper var inblandade. Landets östra delar har aldrig fullt stabiliserats och plågas fortfarande av konflikter. Även Kasairegionen, som gränsar mot Angola, är svårt drabbad av våldsamheter.

Landets president, Joseph Kabila, skulle ha lämnat sin post 2016 men har hittills inte velat avgå, vilket har lett till protester, våld och instabilitet. Presidentvalet har skjutits upp ett flertal gånger.

Till följd av konflikt, korruption och utbredd fattigdom är Kongos civilbefolkning mycket sårbar. 13 miljoner beräknas vara i behov av humanitärt stöd, 10,5 miljoner är i behov av sjukvård och knappt tio miljoner har osäker tillgång till mat. 4,5 miljoner människor befinner sig på flykt från sina hem. Epidemier är vanliga. Provinsen Nordkivu drabbades i augusti av ett ebolautbrott, vilket är mycket komplicerat att bekämpa i ett konfliktområde. I mitten av oktober avbröts insatserna tillfälligt till följd av dödliga rebellattacker, vilket ledde till att antalet smittade ökade snabbt. Rödakorsrörelsen deltar i insatserna för att stoppa spridningen, bland annat genom säkra begravningar och stöd till lokala sjukhus och vårdinrättningar.

Myanmar

I Myanmar pågår världens snabbast växande flyktingkris. Här finns också en av Rödakorsrörelsens allra största insatser just nu.

Efter decennier av militärstyre var förväntningarna stora när Myanmar gick till val 2015. Men förhoppningarna om en fredlig, demokratisk förändring har inte infriats. I augusti 2017 bröt strider ut i delstaten Rakhine, som är Myanmars fattigaste delstat, mellan landets armé och oppositionsgrupper. Hem brändes ned, civila dödades och torterades.

Våldet har drivit över 700 000 människor över gränsen till Myanmars grannland Bangladesh, i vad FN kallar världens snabbast växande flyktingkris. Omkring 863 000 personer i delstaterna Rakhine, Kachin, Shan och Kayin beräknas dessutom vara i behov av nödhjälp, men det är svårt för hjälporganisationer att nå fram till dessa.

Rödakorsrörelsen bistår människor både i Myanmar och Bangladesh med bland annat mat, vatten, hushållsföremål och sjukvård. Det är en av rörelsens största humanitära insatser i världen just nu.

Mali

Hjälpbehoven i Mali har inte varit så stora sedan 2012, då rebeller och islamister i landets norra delar startade ett uppror, med militärkupp, inbördeskrig och internationell intervention som följd. 

Våldet i Mali har ökat de senaste två åren. Ett fredsavtal undertecknades 2015, men grupper som inte omfattas av avtalet fortsätter sina attacker. De strider också sinsemellan. Oroligheterna är inte isolerade till landets norra delar, flera olika väpnade grupper har fått fäste också i centrala Mali där säkerheten nu är mycket dålig. Statliga institutioner har lagts ned och hjälporganisationer har tvingats dra sig tillbaka från området för att skydda sin personal. Det råder brist på mat, skolor håller stängt och många människor har drivits från sina hem. Dessutom har flera regioner drabbats av översvämningar. 5,2 miljoner av landets 18,5 miljoner invånare beräknas i dag vara i behov av humanitärt stöd. Framför allt behöver de mat, skydd och vård.

Rödakorsrörelsen i Mali hjälper människor att återförenas med familjemedlemmar som de förlorat kontakten med till följd av konflikt och migration. Man vårdar också människor som skadats i våldsamheter, delar ut fröer och verktyg till bönder, vaccinerar djur, återuppbygger vattensystem och besöker personer som har fängslats.

Tchad

Tchad är ett av världens fattigaste länder där många går till sängs hungriga. En redan svår situation ansträngs ytterligare av att hundratusentals människor flytt hit, undan våldsamheter i grannländerna.

Sedan självständigheten från Frankrike 1960 har Tchad plågats av instabilitet, interna motsättningar och konflikter som spillt över från grannländerna. Landet är också hårt drabbat av klimatförändringarna, med öken som breder ut sig samtidigt som den livsviktiga Tchadsjön krymper. Nio av tio tchadier lever under fattigdomsgränsen, och hungern är utbredd. Av landets drygt 14 miljoner invånare beräknas 4,4 miljoner vara i behov av humanitärt stöd.

En ström av flyktingar från grannländerna skapar ytterligare tryck på landets begränsade tillgångar. Tchad hyser i dag omkring 400 000 flyktingar huvudsakligen från grannländerna Sudan, Centralafrikanska republiken och Nigeria. I området runt Tchadsjön finns dessutom omkring 162 000 internflyktingar. Den väpnade gruppen Boko Haram är aktiv i området och jagas av en specialstyrka med soldater från Nigeria, Kamerun, Tchad, Niger och Benin. Våldet och stridigheterna har slagit sönder den lokala ekonomin och drivit människor från sina hem. Många i området är nomader, och när de tvingas fly med sina djur blir dessa särskilt sårbara för nya sjukdomar.

Rödakorsrörelsen är aktiv i hela regionen runt Tchadsjön: Niger, Kamerun, Tchad och Nigeria. Under augusti månad vaccinerade ICRC tillsammans med Tchads jordbruksdepartement över 200 000 djur i området.

Taggar

Konflikt