Translate
Sök
De första dagarna efter en svår händelse handlar den psykologiska första hjälpen om att trygga, lugna och dämpa stress. Foto: Niklas Björling/Röda Korset De första dagarna efter en katastrof handlar den psykologiska första hjälpen om att trygga, lugna och dämpa stress. Foto: Niklas Björling/Röda Korset
Katastrofer
12 apr 2017

Så hanterar du en kris

Svåra händelser skapar ett mycket stort lidande. Människors sätt att uppleva och hantera stress varierar också stort. Trots att vi varit med om samma händelse har vi inte samma behov. Det finns därför inte en metod som passar eller hjälper alla.

Efter en krissituation är det extra viktigt att uppmärksamma och ta hand om varandra.

– De första dagarna efter en svår händelse handlar den psykologiska första hjälpen om att trygga, lugna och dämpa stress, säger Sara Hedrenius, rådgivare inom psykosocialt stöd på Röda Korset.

Här nedan ger Sara Hedrenius tips på hur du minskar din egen oro och hur du pratar med barn och ungdomar.

Så minskar du din oro

  • Var inte ensam och grubbla, tala med någon om din oro och dina känslor.
  • Umgås med någon som du känner dig trygg med, även om du inte vill prata om din oro.
  • Slukas inte upp av nyhetsrapporteringen eller samtal om det som har hänt (så att du får svårt att fungera normalt).
  • Fortsätt göra saker du mår bra av.
  • Behåll rutiner.
  • Aktivera dig fysiskt.
  • Balansera dina tankar och undvik att tänka i ”svart eller vitt”.

Tala med barn och ungdomar

Barn och unga personer har tillgång till samma känslor som vuxna, men de har inte den vuxnas förmåga att förstå och tolka det som har hänt på samma sätt. Därför är det viktigt att tänka igenom vad och hur vi talar om det som har hänt med våra barn och ungdomar.

Några råd till dig som är förälder, närstående eller annan viktig vuxen till ett barn eller en ungdom är: 

  • Barn behöver sina närmaste och att vara fysiskt nära dem efter en svår händelse. 
  • Var konkret i samtal om det som har hänt utan att överösa barnet med vuxendetaljer.
  • När barnet frågar, svara så enkelt och konkret som möjligt.
  • Ladda inte informationen med din egen oro. Känslor smittar och barnet kan läsa oron och göra den till sin egen.
  • Var ärlig. Var noga med att det du berättar är sant, men inte överväldigar eller skrämmer barnet. Säg exempelvis att du inte har alla svar och att det är svårt även för dig att förstå att människor gör så onda saker.
  • Förmedla lugn och trygghet genom ord och handlingar. Avsätt gärna extra tid tillsammans.

5 principer för tidigt krisstöd

Även om det inte finns en metod som passar alla så finns det fem grundläggande psykosociala principer som går att anpassa efter individ och sammanhang. Principerna är framtagna av en panel med experter från hela världen som enats om att man genom dem kan stärka människor utan någon risk för skada. De kan användas både på samhälls-, grupp- och individnivå.

  1. Främja trygghet Säkerställ grundläggande behov, en trygg och säker plats samt relevant information. Ett av de mest grundläggande behoven vid svåra händelser är att få vara tillsammans med de personer som vi känner oss trygga med.
  2. Främja lugn Det är centralt att så snart som möjligt sänka stressnivån och vid behov hjälpa till att hantera uttalade reaktioner. Det kan exempelvis handla om att bibehålla/skapa rutiner och förutsägbarhet.
  3. Främja tillit Det finns risk att kontrollförlusten efter svåra händelser leder till generalisering och man riskerar att tappa tillit till sin egen och samhällets förmåga. Ge hjälp till självhjälp, sortera och prioritera behov och identifiera gap mellan resurser och behov.
  4. Främja samhörighet Människan är i grunden ett flockdjur som behöver varandra för att överleva i vardagen och det är tillsammans med andra som vi återhämtar oss efter svåra händelser. Underlätta kommunikation och relationer, ge erkänsla och bekräftelse, länka till annat stöd i samhället.
  5. Främja hopp Att främja hopp är ett resultat av de andra principerna. Ju mer akut situationen är, desto mer i närtid handlar hoppet om. I det mest akuta kan hoppet handla om att de närmaste minuterna, timmarna eller dagarna ska fungera eller vara uthärdliga.

Text: Isabel Hygstedt