Translate
Sök
Papperslösa
24 jun 2014

Vårdgivare saknar kunskap om lag för vård av papperslösa

Den 1 juli har det gått ett år sedan lagen om vård som inte kan anstå trädde i kraft. Att papperslösa har laglig rätt till vård är en stor framgång, men enligt en sammanställning av Röda Korset är kunskapen om lagen inom vården dålig och nästan var tionde papperslös som det senaste året sökt hjälp på Röda Korsets vårdförmedlingar har nekats offentlig sjukvård.

Sedan lag 2013:407 trädde i kraft den 1 juli 2013 har papperslösa personers tillgång till vård förbättrats avsevärt. Det märks inte minst genom att antalet papperslösa patienter som söker sig till Röda Korsets vårdförmedling i Stockholm och Rosengrenska/Röda Korsets mottagning för vård för papperslösa i Göteborg under det senaste året har minskat stadigt.

- Lagen har gett en tydlig effekt, allt fler får vård, säger Eva Hall, chef på Röda Korsets vårdenhet. Tyvärr kan vi också konstatera att det finns mycket kvar att göra för att alla som har rätt till vård ska få den.

En sammanställning för perioden 1 juli 2013 till 31 maj 2014 gjord av Röda Korsets två vårdmottagningar för papperslösa visar att många vårdgivare inte känner till vilka rättigheter till vård lag 2013:407 ger papperslösa. Bland annat är det vanligt att vårdgivare debiterar eller ger information om fullpris istället för det subventionerade priset.

Flera vårdgivare nekar papperslösa patienter vård eller tror inte på dem när de uppger sig vara papperslösa. De kräver någon form av bevis för att ge vård till subventionerat pris.

- Det uppstår ett läge där en papperslös måste ha papper på att vara papperslös, säger Sandra Dolietis, på Röda Korsets vårdförmedling i Stockholm. Det finns ofta ingen förståelse för att det inte går att bevisa med dokument att man är papperslös.

Röda Korsets sammanställning av antalet konsultationer på sina två vårdmottagningar under lagens första elva månader visar att man tagit emot 1 125 patienter. De flesta av dessa patienter har efter en sjuksköterskekonsultation hänvisats vidare till offentlig sjukvård. I Stockholm har elva procent av de patienter som hänvisats vidare nekats vård eller uppfattat det som att de nekats vård. I Göteborg rör det sig om ungefär åtta procent av de hänvisade patienterna.

- Störst är problemen inom tandvården och psykiatrin, säger Eva Hall. Här brister tillgången till vård för papperslösa mycket och vi ser fortfarande stora behov hos vårdgivarna att ta till sig av vad lagen om vård som inte kan anstå faktiskt innebär.

Lag 2013:407 ger papperslösa som har fyllt 18 år rätt till subventionerad vård som inte kan anstå. Bland många vårdgivare är det dock oklart vilken typ av vård som ska ingå i begreppet ”inte kan anstå”. Enligt socialstyrelsen är det upp till varje enskild läkare att bedöma från fall till fall.

Röda Korset anser att de papperslösa själva bör få bättre kunskaper om sina rättigheter, men framför allt måste vårdpersonalen få mer kunskap och information om hur de ska ta emot papperslösa patienter. De bör få hjälp med att hantera frågan om de papperslösas identitet och vad ”vård som inte kan anstå” innebär för människor som lever papperslösa under lång tid. Då många patienter också vittnar om en svår levnadssituation, vilket ofta ligger till grund för sjukdom, behöver även tillgången till socialtjänst förbättras.

Sedan lag 2013:407 trädde i kraft har det även blivit tydligt att det finns andra grupper som fortfarande står utan tillgång till subventionerad sjukvård och läkemedel. Röda Korsets vårdförmedlingar har det senaste året tagit emot flera patienter med medborgarskap inom EU, personer med uppehållstillstånd i ett EU-land och personer i Sverige som väntar på uppehållstillstånd via anknytning. Dessa personer saknar ofta sjukförsäkring och har inte tillgång till subventionerad sjukvård i Sverige.

Taggar

Papperslösa