Translate
Sök
Afghanistan, Habidulla 8 år förlorade benet i kriget. Nu lär han sig spela fotboll efter rehabilitering på ICRCs rehabiliteringscenter. Kabul. Olivier Moeckli/ICRC
FOLKRÄTT
29 mar 2019 Av: Helena Sunnegårdh, Folkrättsrådgivare, Svenska Röda Korset

Månadens folkrättsliga spaningar

Under mars månad firade vi både Internationella Kvinnodagen och 20-årsdagen för Konventionen som förbjuder antipersonella minor, och så diskuterade vi massa spännande humanitärrättsliga frågor i ett möte med folkrättsrådgivare från andra europeiska länder!

Den första mars var det 20 år sedan Konventionen om förbud mot användning, lagring, produktion och överföring av antipersonella minor samt deras förstöring trädde i kraft. Konventionen förbjuder bl.a. användningen av dessa vapen och ställer krav på statsparter att förstöra de lager med minor som de eventuellt har samt att rensa områden där minor lagts ut. 164 av världens länder har hittills ratificerat konventionen. Mycket har redan förbättrats vad gäller användningen och tillgången till antipersonella minor genom att lager har förstörts och områden rensats. Däremot kvarstår många utmaningar. Arbete återstår för att konventionen ska bli universell. Stora områden är tyvärr fortfarande minerade, något som innebär stora risker för civilbefolkning på många ställen i världen och begränsar tillgång till marker, jordbruk, handel och utveckling. Internationella Röda Korskommittén (ICRC) arbetar ständigt för att minska dessa risker.

Konventionen om förbud mot antipersonella minor var den första av vapenkonventioner som innehöll regler kring stöd till de som fallit offer för dessa vapen. Antipersonella minor, som inte kan skilja mellan militärer och civila, drabbar ofta civila och fortsätter att skörda offer långt efter att den väpnade konflikten är över. De som skadas har ofta behov av livslång vård för sina skador. ICRC jobbar med att ge stöd till människor som fallit offer för minor, bl.a. genom fysisk rehabilitering.

I höst hålls den fjärde översynskonferensen inom ramen för konventionen. Detta är en möjlighet för statsparter att diskutera utmaningar kring universalitet och implementering samt hur man bäst når målet som satts till 2025, nämligen en värld fri från minor.

Vi vet att väpnade konflikter påverkar kvinnor, män, pojkar och flickor olika. Genus, tillsammans med andra faktorer såsom ålder, etnisk tillhörighet, klass påverkar bl.a. en människas roll, makt, behov, förmåga och resurser i en specifik kontext. Det är viktigt för parterna till en väpnad konflikt att veta hur, och varför, människor påverkas på olika sätt, för att de ska kunna tillämpa den humanitära rätten på ett icke-diskriminerande sätt och därigenom säkerställa att alla får det skydd som de har rätt till. Med anledning av Internationella Kvinnodagen den 8 mars, diskuterades denna fråga, med fokus på likabehandling för män och kvinnor inom militären, på ICRC Humanitarian Law and Policy Blog. Läs och fördjupa dig här.

Under mars månad var det som sagt även dags för det årliga internationella möte där vi folkrättsrådgivare på Svenska Röda Korset träffar folkrättsrådgivare från andra nationella rödakors- och rödahalvmåneföreningar i Europa, samt ICRC och IFRC. Under mötet diskuteras aktuella humanitärrättsliga frågor, och hur vi alla har jobbat för främjandet av respekten för reglerna och för att stärka skyddet för personer i väpnad konflikt. Utöver det som nämnts ovan diskuterades bl.a. hur vi sprider kunskap i den humanitära rätten, hur den humanitära rätten relaterar till ny anti-terrorismlagstiftning och cyberkrigföring. Flera vapenfrågor kom också upp på mötet, däribland autonoma vapensystem. Under de kommande veckorna kommer ICRC Humanitarian Law and Policy blog publicera en serie blogginlägg av olika experter som diskuterar eventuella effekter av artificiell intelligens på väpnade konflikter. Om du är intresserad av dessa frågor, kan du läsa mer här.

Taggar

Folkrätt