Translate
Sök
Frihet
30 jan 2019 Av: Helena Sunnegårdh, Folkrättsrådgivare Svenska Röda Korset

Månadens folkrättsliga spaningar

Nytt år och nya spaningar! Efter ett litet uppehåll över jul och nyår är månadens folkrättsliga spaningar tillbaka. December och januari har bjudit på många olika teman som relaterar till den humanitära rätten.

Det lär inte ha undgått många att Nobels fredspris i december delades ut till Nadia Murad och Denis Mukwege för sina ansträngningar i arbetet mot användandet av sexuellt våld som ett vapen i väpnad konflikt. Den internationella humanitära rätten förbjuder sexuellt våld i alla typer av väpnade konflikter. Snarare än brist på regler ligger problemet i bristen på respekt för dessa regler. Båda pristagarna insisterade i sina föreläsningar på vikten av att skipa rättvisa för offren och ställa de som är ansvariga till svars för sina handlingar. Arbetet mot straffrihet är viktigt för att säkerställa att den internationella humanitära rätten respekteras.

I december publicerades även Sveriges återkommande rapportering till FNs tortyrkommitté som följer efterlevnaden av FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (tortyrkonventionen). Rapporten hittar du på regeringens hemsida. Svenska Röda Korset driver sedan mer än 30 år behandlingscenter för personer som lider av svåra trauman från tortyr, väpnad konflikt och flykt. Vi arbetar även för att ett särskilt tortyrbrott ska introduceras i svensk lagstiftning. Genom ett sådant brott skulle de som fallit offer för tortyr kunna få upprättelse och Sverige skulle leva upp till sina folkrättsliga förpliktelser. Läs mer om vårt arbete och vad vi tycker.

Den utredning om konsekvenserna av ett svenskt tillträde till kärnvapenförbudskonventionen som regeringen tillsatt har presenterats i januari. Röda Korset arbetar för att alla länder ska skriva under och ratificera denna konvention, som du kan läsa mer om här.

I januari fick Sverige en ny regering! I den överenskommelse som ligger till grund för regeringsbildningen finns en punkt om vapenexport. För att bidra till att den humanitära rätten respekteras är det viktigt att den part som exporterar vapen ser till att den mottagande parten har en vilja och förmåga att respektera den humanitära rätten och de mänskliga rättigheterna. För mer information, så har Internationella Rödakorskommittén har sammanställt en praktisk guide till hur parter i praktiken kan säkerställa en tillämpning av ett humanitärrättsligt och mänskliga rättigheters-kriterium vid vapenexport. 

En ständigt aktuell fråga är miljön. I januari har miljön och väpnad konflikt diskuterats i olika forum – både kring hur klimatförändringar förvärrar utsattheten i kriser och väpnade konflikter, men även hur miljön ska skyddas i väpnade konflikter. Här kan du läsa om hur ICRC har uttalat sig i frågan inför FNs säkerhetsråd. Du kan också läsa mer om de regler i den humanitära rätten som skyddar miljön i vårt blogginlägg från i höstas.

Vi ser nu fram emot ett kommande år fyllt av spännande humanitärrättsliga teman att diskutera! Följ oss här på bloggen!