Translate
Sök
Foto: UN Photo/Loey Felipe Foto: UN Photo/Loey Felipe
Folkrätt
10 jan 2019 Av: Angelica Widström, Folkrättspraktikant, Svenska Röda Korset

Humanitärrättslig årsresumé 2018

Internationella Rödakorskommittén (ICRC) samlar varje år in alla staters praxis, hur de agerar och säger sig agera, inom området för den humanitära rätten. Informationen används sedan för att se över utvecklingen av sedvanerättens regler. Som folkrättspraktikant har jag ansvarat för insamlingen av årets svenska praxis, och i det här inlägget tänkte jag dela med mig till er av vad jag har hittat för humanitärrättsliga trender under 2018!

Sedvanerätten binder alla parter i en väpnad konflikt och är en av de primära folkrättsliga rättskällorna. Du kan läsa mer om sedvanerätten här. Årets insamling av svensk praxis till sedvanerättsstudien består i stor utsträckning av uttalanden av svenska ambassadörer i FNs säkerhetsråd där Sverige under 2018 suttit sitt andra av två år som icke-permanent medlem. Insamlingen av praxis består även av bland annat nationella uttalanden av utrikesministern, propositioner och en dom. Det finns några tydliga trender i  årets insamling av den svenska praxisen;

Förbudet mot användande av kemiska vapen
I den sedvanerättsliga humanitära rätten är det endast ett fåtal särskilt omänskliga vapen och stridsmetoder som är illegala, däribland kemiska vapen. Under året som gått har flera händelser av användande av kemiska vapen rapporterats från kriget i Syrien. Attackerna har fördömts i otaliga uttalanden av svenska representanter i FNs säkerhetsråd, men även i nationella uttalanden av utrikesministern;

”Användandet av kemiska vapen är Syrienkonfliktens mest fruktansvärda vapen. Kemvapen är förbjudna och användningen av dem är ett allvarligt hot mot internationell fred och säkerhet.” - Uttalande av utrikesminister Margot Wallström 14 april 2018

Skyldigheten att underlätta för fria passager av humanitär hjälp till civilbefolkningen
Under en väpnad konflikt är det alltid civilbefolkningen som drabbas värst. ICRC arbetar dagligen tillsammans med andra organisationer för att nå ut med nödhjälp i form av till exempel mat, vatten och medicin till människor i nöd. Ett problem under året som gått är att hjälpkonvojerna blivit stoppade, och i vissa fall till och med rånade, av regeringsstyrkor eller icke-statliga väpnade grupper. Alla parter i en väpnad konflikt har en skyldighet att skydda humanitär personal och deras utrustning samt underlätta för fri passage till behövande. Sveriges ambassadörer i säkerhetsrådet har vid flera tillfällen fördömt aktörer som hindrat nödhjälpen från att komma fram.

Särskilt skydd i väpnad konflikt för specifika grupper
I den humanitära sedvanerätten finns regler som ger ett särskilt skydd till specifika grupper, däribland civila, kvinnor, barn och medicinsk och humanitär personal. Skyddet för just dessa grupper har svenska företrädare ofta lyft i sina uttalanden, både i FN och nationellt.

Förbudet mot straffrihet för krigsförbrytelser och staters skyldighet att utkräva ansvar.
Ett annat åretkommande tema har varit skyldigheten för stater att utkräva ansvar för krigsförbrytelser. Detta har varit särskilt aktuellt i Syrien-konflikten, då Sverige återkommande visat sitt missnöje mot straffrihet vid användande av kemiska vapen.

En del i arbetet för att förhindra straffrihet är att svenska nationella domstolar jobbar med att döma personer som har begått folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelserna. 2018 meddelandes den tionde svenska folkrättsdomen. Den handlar om brott som begicks under folkmordet i Rwanda 1994. Den tilltalade blev först dömd i sin frånvaro för brott begångna under folkmordet i en lokal folkdomstol i Rwanda, en så kallad Gacaca-domstol. Eftersom den tilltalade då var svensk medborgare kunde han inte utlämnas till Rwanda utan han blev istället åtalad i Stockholms tingsrätt för folkmord och grovt folkrättsbrott till följd av de påstådda handlingarna: plundring, våldtäkt och medhjälp till våldtäkt, kränkande behandling, mord, mordförsök och människorov. Den tilltalade dömdes för nästan alla de påstådda handlingarna till livstids fängelse. Domen överklagades till hovrätten som väntas meddela dom under våren 2019.

Nu blickar vi nyfiket framåt mot vad 2019 kan erbjuda för spännande humanitärrättsliga områden!