Du är här: Startsida/Teman/Afrikas Horn/Rekordskördar på Afrikas horn - men för tidigt blåsa faran över

Rekordskördar på Afrikas horn - men för tidigt blåsa faran över

Staffan_Wiking_Kenya_2012_bild9 På mark som för bara ett par år sedan bestod av torr stäpp, kan befolkningen idag producera mat som räcker såväl till egen konsumtion som till försäljning – allt tack vare Kenyas Röda Kors som genomfört ett projekt i Madogo (östra Kenya) med stöd av Japan Foto: Staffan Wiking
Skicka till:

I dagarna har det kommit flera uppgifter om att torkan i Östafrika nu får anses som överstånden. Rikliga regn ger glädjande löften om rekordskördar.
Men skördarna till trots är ingen i regionen beredd att blåsa faran över. De tillfälliga brandkårsutryckningar som görs för att hjälpa människorna som drabbas av torka är helt otillräckliga.
- Vi måste istället satsa på att ändra grundförutsättningarna för männisorna som lever på Afrikas Horn, konstaterar Staffan Wiking, som arbetar som för Röda Korset i östra Afrika. 
Läs Staffans summering av läget på Afrikas Horn just nu:

Staffan Wiking Staffan Wiking, rödakorsdelegat Foto: Röda Korset
"Vid denna tid för ett år sedan kom de första varningarna om att väderprognoserna för östra Afrika förutspådde att vårregnen skulle bli mycket knappa och att man kunde förvänta sig ett mycket dåligt skördeutfall. Bara någon månad senare kom den första internationella appellen om stöd till dem som drabbades och Svenska Röda Korset gav då ett första stöd till torkans offer i Östafrika. Men det var först i mitten av året, i juni och juli, som torkans omfattning framstod klart och det internationella samfundet började reagera på de alarmerande rapporterna som kom in från Kenya, Somalia och Etiopien. Rapporter om torkans effekter kom också från Djibouti, Tanzania och Uganda.

Internationellt stöd dröjde
Trots de tidiga varningssignalerna dröjde det internationella stödet länge. Kritiker talade om att de internationella organisationerna överlag hade svårt att agera på varningssignaler och överlag fungerade mer ”reaktivt” än ”proaktivt”. Med tidiga insatser hade mycket lidande kunnat undvikas. Och flera Rödakorsföreningar i regionen började allt mer tala om vikten att arbeta förebyggande, med insatser som kan göra befolkningen mindre utsatta för vädrets skiftningar.

Under hösten har Röda Korset och Röda Halvmånen i regionen arbetat på olika sätt. I Etiopien har insatser med vatten och sanitet varit en viktig del av katastrofsvaret. I Kenya har Kenyas Röda Kors engagerat befolkningen i en omfattande insamling (Kenya for Kenyans), en insamling som närmade sig hundra millioner kronor (en milliard Kenyashilling).
I Kenya har föreningen också satsat stort på att starta ett antal långsiktiga projekt som på sikt är ämnade att minska utsattheten för de människor som lever i områden med kronisk torka. Det handlar till exempel om ett antal projekt med konstbevattning, projekt som visat sig mycket effektiva. Kenyas Röda Kors har också donerat växthus till ett stort antal skolor och på så sätt säkrat tillgången till skolmat och sett till att skolbarnen fortsätter att gå i skolan.

Barn och kvinnor drabbas hårdast av torkan. Den viktiga mjölken från kor och kameler sinar.  Förstora bilden Staffan_Wiking_Kenya_2012_bild2 Barn och kvinnor drabbas hårdast av torkan. Den viktiga mjölken från kor och kameler sinar. Foto: Staffan Wiking/Röda Korset
Svårast har situationen varit i Somalia, där interna strider i centrala och södra Somalia har gjort det extremt svårt för hjälporganisationer att dela ut mat till de mest utsatta. Rebellrörelsen Al Shabab, som kontrollerar mycket av landsbygden i dessa delar av Somalia, har förbjudit många organisationer att verka i landet. De har också förnekat att det har funnits någon svält i de områden som de kontrollerar, trots att all tillgänglig information tydligt visat att det är dessa områden som varit svårast drabbade och trots att hundratusentals flyktingar lämnat Somalia för att söka mat och skydd i det redan överbefolkade flyktinglägret Dadaab i östra Kenya.

Goda skördar väntas
Höstregnen i östra Afrika har varit mycket goda. Det har till och med varit så att samtidigt som flera länder vädjat om hjälp till de torkdrabbade befolkningarna, så har det kommit uppgifter om svåra översvämningar. En paradox som förklaras av att de förväntat goda skördarna inte är tillgängliga förrän skördetiden i december eller januari.

 

I dagarna har det kommit flera uppgifter om att torkan i Östafrika nu får anses som överstånden. Den 3 februari förklarade FN att till och med i Somalia får man anse att svälten nu är över. Skördarna i södra Somalia är dubbelt så stora som genomsnittet för de senaste 17 åren!
I Kenya berättar Kenyas Röda Kors att undernäringen i de svårast drabbade områdena har sjunkit dramatiskt. I Turkana har Röda Korsets matutdelningar medverkat till att nivån på undernäring har sjunkit från 37,4 % till 13,7 %!

Detta är naturligtvis mycket goda nyheter. Speciellt som Al Shabab för bara några dagar sedan förklarade att de inte längre tillåter Rödakorskommittén (ICRC) att distribuera mat i centrala och södra Somalia.

Konflikter bäddar för nya svältkatastrofer
Men ingen här i regionen är beredd att blåsa faran över. Konflikterna i regionen kommer fortfarande att driva många människor på flykt, långt bort från sina hem där de i dag som bäst borde vara engagerade i att förbereda sina åkrar för vårens regn.
I Sydsudan varnar FN för att minst 4,7 millioner människor kommer att drabbas av matbrist. Ett resultat av minskade höstregn, men kanske än mer av konflikt som lett till försämrade transporter (av t.ex. mat och jordbruksprodukter) och till att ett stort antal människor lämnat Sudan och flyttat in i Sydsudan.
I Somalia är man glad över årets goda skördar, men varnar för att maten bara kommer att räcka fram till maj och att de nya skördarna (om de blir goda) inte kan förväntas förrän fram mot slutet av juli eller augusti. Åter spelar konflikterna in, då många av dem som borde finnas på plats för att odla, istället sitter i det överbefolkade Dadaab-lägret.

Rödakorsrörelsen, och inte minst rödakorsföreningarna i regionen, påpekar att de tillfälliga brandkårsutryckningarna som görs för att hjälpa människor som drabbas av torka är helt otillräckliga. Vi måste alla istället satsa på långsiktiga insatser som förändrar grundförutsättningarna för människor i områden som ofta drabbas av torka.

'Skyll inte på regnen' brukar min kollega Steve säga. Regnen har aldrig varit tillförlitliga. Istället måste vi alla söka vägar och möjligheter att förbättra förutsättningarna för dessa befolkningsgrupper. Det kan vi göra genom satsningar på till exempel konstbevattning och på att erbjuda nomadbefolkningarna alternativ till kreatursuppfödning. Som det är idag är de utarmade betesmarkerna allt för små och osäkra för de ständigt växande kreatursstammarna."

Text och bild: Staffan Wiking, rödakorsdelegat som arbetar med östra Afrika och baserad i Nairobi i Kenya.

Sidansvarig Inga-Lill Hagberg Desbois
E-post: Inga-Lill.Hagberg.Desbois@redcross.se
Publicerad den 6 februari 2012
Eller
Kontrollord: RYTC

Kommentarerna ska hålla en respektfull ton och får inte innehålla förolämpningar eller förtal. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte följer dessa riktlinjer.

Undernavigering

Ge en gåva till de som drabbats av torkan

Stöd den utsatta befolkningen på Afrikas horn.

Ge din gåva här!