Den 14 augusti 2006 trädde vapenvila i kraft mellan Israel och libanesiska Hizbollah efter 34 dagars krig. Det är dock en vapenvila med vissa modifikationer - södra Libanon är infekterat av oexploderade småbomber från klusterbomber som Israel öste över området. Sedan eldupphöret har 207 personer skadats och 36 dödats av blindgångare, nästan samtliga av laddningar från klusterbomber.

- Jag kände mig trygg i min by eftersom israelerna inte hade bombat den med klusterbomber, berättar 16-åriga Rasha Zayoun från den sydlibanesiska byn Maraake.

Tryggheten var en illusion. Rasha lemlästades av en klusterladdning i sitt eget hem.

Fakta

Ett klustervapen är en kapsel med upp till 650 småbomber eller så kallade substridsdelar. Kapslarna, som antingen släpps från flygplan eller avfyras från artilleri, öppnar sig på en bestämd höjd och sprider ut substridsdelar över ett större område. Vapnet utvecklades under andra världskriget för strider på öppna ytor och har sedan dess använts i minst 23 länder och regioner, ofta i tätbefolkade områden där såväl stridande som civila faller offer. Sedan 1965 beräknar Handicap International att det har använts klustervapen med cirka 440 miljoner substridsdelar. Dessa har haft en felmarginal på 5-30 procent vilket betyder att det finns 22-132 miljoner blindgångare som vid minsta beröring kan döda och lemlästa civila.

Under Libanonkriget spreds omkring fyra miljoner substridsdelar, varav cirka en miljon var blindgångare, över framförallt odlade områden. Även 185 byar eller deras omgivning klusterbombades. Blindgångarna försvårar den ekonomiska, sociala och infrastrukturella rehabiliteringen efter kriget - utbombade skolor, arbetsplatser och bostäder måste röjas innan de kan återuppbyggas liksom odlingar och fält innan de kan tas i bruk. Cirka 70 procent av befolkningen i södra Libanon lever - eller levde - på jordbruk. Efter kriget miste många sina arbeten, bland annat Rasha Zayouns pappa som tidigare arbetade som daglönare i odlingarna.

- Eftersom han inte fick jobb i odlingarna längre började han plocka kryddväxter i naturen som vi sedan sålde, berättar Rashas mor Alia.
Den 4 januari 2007 hade Rashas pappa plockat vildtimjan som Rasha rensade i huset.
- Jag hittade en liten bjällra bland timjanen Jag trodde att det var skräp så jag slängde den på golvet. Sedan minns jag ingenting förrän jag vaknade upp på sjukhuset, säger Rasha.
"Bjällran" var en substridsdel som exploderade och slet av Rashas vänstra underben och genomborrade hennes kropp med hundratals små metallbitar.

Habbouba Aoun på Landmine Resource Center (LRC) i Beirut har träffat majoriteten av sydlibaneserna som skadats av substridsdelar. Skadorna varierar på laddningens sprängverkan och hur offret kom i kontakt med den.
- Ofta skadas viktiga nerver, inre organ och ögon. Många får amputera sina underben eller underarmar och barn mister ofta händer eller fingrar, säger Habbouba.

98 procent av världens offer för klusterbomber är civila. 84 procent av dem är män varav 40 procent är under 18 år. I Libanon är cirka en tredjedel av offren barn. Substridsdelarna finns i många olika färger och modeller som kan misstas för att vara leksaker.
- Kriget pågick under sommaren när det var torrt så klusterladdningarna hamnade på ytan. När hösten kom täcktes de av löv och under vinterregnen sjönk de ned i jorden. Nu är de i själva verket personminor, säger Habbouba.

Sedan 1997 finns ett internationellt förbud mot personminor, men inte mot klustervapen vilket kan te sig motsägelsefullt. Medan en personmina är konstruerad för att skada, snarare än att döda, har vissa substridsdelar större sprängkraft och ett kraftigare metallhölje vars splitter både kan döda personen som trampar på den och människor runtomkring.

Röjningen av klusterladdningar är tidskrävande. När en klusterbombad plats upptäcks går det inte att beräkna över hur stor yta som substridsdelarna har spritt sig. Oftast har samma område klusterbombats flera gånger vilket innebär att man under röjningsarbetet av en plats oftast upptäcker början på en ny nedslagsplats. I södra Libanon har endast cirka 12 procent av det uppskattade antalet oexploderade substridsdelar röjts.

- Ju längre tid som går desto svårare blir det att hitta klusterladdningarna. De som vi hittar på ytan tar vi direkt, men nu har det gått ett år sedan kriget så de flesta laddningarna finns under marken, säger George Frangias, programsamordningschef för Svenska Räddningsverkets Ammunitionsröjningsgrupp i Libanon.
Substridsdelarna döljer sig inte bara i jorden. En del är försedda med snören som ofta fastnar i trädgrenar, andra lurar i bananplantornas kronor.

Det finns i dag tyvärr inget specifikt förbud mot att använda klustervapen. Men klustervapen rimmar illa med den internationella humanitära rätten som säger att åtskillnad måste göras mellan civila och stridande. Att använda vapen eller stridsmetoder som inte kan göra den åtskillnaden är således förbjudna. Flera stater och organisationer, bland annat Röda Korset, arbetar för att ett internationellt förbud mot klustervapen ska träda i kraft senast 2008.

Vid en konferens i Oslo i februari 2007 och en annan i Peru i maj ställde sig 74 stater, däribland Sverige, bakom en deklaration som "slår fast att ett internationellt bindande instrument ska antas som" förbjuder användning, produktion, överföring och lagring av klusterbomber som orsakar orimliga skador på civila. Sverige vill dock inte har ett totalförbud, viket får ses i ljuset av att försvaret har en typ av klustervapen - Bombkapsel 90 (BK90), som släpps från Jas 39 Gripen. Bombkapseln kan innehålla upp till 72 småbomber som sprids över ett område på cirka 250-400 meter. Försvarsminister Mikael Odenberg menar att denna typ av klustervapen har hög tillförlitlighet och inte lämnar blindgångare omkring sig.

Sverige och en del andra stater har talat om en teknisk lösning som att tillåta klustervapen med max en procents felmarginal. Dalya Farran på FNs minröjningsorgan MACC i södra Libanon berättar att under Israel-Hizbollahkriget användes en typ av "tillförlitliga" klustervapen - substridsdelen M85 med självförstörelsemekanism.
- Om denna modell inte detonerar när den slår i marken ska den explodera inom 15 sekunder och enligt tillverkaren blir mindre än en procent blindgångare, men denna typ av M85 hade aldrig använts i krig tidigare. Här visade det sig att fem till tio procent av laddningarna blev blindgångare, säger Dalya Farran.

Folkrättsjuristen Malin Greenhill driver Röda Korsets arbete för ett totalförbud mot klustervapen. Även hon är skeptisk till enprocentsgränser och tekninska lösningar.
- BK90 har till exempel aldrig använts i krig utan bara testats under ideala förhållanden. Vad händer när de används under stress i brinnande krig och substridsdelarna inte träffar hårda ytor utan hamnar i sand, snö eller träd, frågar sig Malin Greenhill.
Hon menar att även en garanti på en procents felmarginal inte är acceptabel ur ett humanitärt perspektiv.
- Om klustervapnen som USA använde i Irak de första veckorna under kriget 2003 hade haft en procents felmarginal så skulle det ändå ha resulterat i 20 000 blindgångare som kan skada och döda lika många människor eller fler, säger hon.

Malin Greenhill anser att det är av största vikt att Sverige skrotar BK90.
- Det är även en trovärdighetsfråga. Sverige har skrivit under Oslo-deklarationen, men hur ska regeringen kunna driva ett förbud mot lagring och handel av klustervapen när vi själva har det? Jag förstår inte varför Sverige håller så hårt i BK90 - vapnet är gammalt, vi är inte i krig och det finns inget krigshot. Det skulle vara en bra signal till omvärlden om vi skrotade BK90, säger Malin Greenhill.

Text:
Bengt Sigvardsson
Artikeln är hämtad från Röda Korsets tidning Henry nr 3/07

Det här gör Röda Korset

Röda Korset uppmanar världens regeringar att sluta använda klustervapen och anta ett nytt internationellt avtal för att stoppa det mänskliga lidandet som orsakas av dessa vapen. Svenska Röda Korset arbetar för att skapa opinion bland svenska medborgare och beslutsfattare för ett internationellt förbud mot klustervapen och för att Sverige ska skrota BK90. Man anordnar bland annat seminarier och deltar i debatter med svenska politiker. Röda Korset är en av nio svenska organisationer i "Svenska Nätverket Mot Klustervapen" som står bakom ett upprop för att Sverige ska påbörja en skrotning av Bombkapsel 90, frysa utveckling, produktion, användning och handel av klustervapen samt aktivt verka för ett ett internationellt förbud av klustervapen. Skriv på uppropet här!

Vill du veta mer?

www.icrc.org www.svenskafreds.se/klusterbomber www.stopclustermunitions.org www.handicap-international.org.uk www.clusterbombs.org.uk www.hrw.org www.maccsl.org