Humanitär rätt

Den humanitära rätten

Historia

Röda Korsets roll

Definition av väpnad konflikt

Aggressionsförbudet

Reglerna i den humanitära rätten: stridsmedel och stridsmetoder

Skyddssymboler i krig

Första och andra Genèvekonventionen - sårade och sjuka till land och sjöss

Tredje Genèvekonventionen - skydd för krigsfångar

Fjärde Genèvekonventionen - skydd av civila personer

Gemensamma regler för de fyra Genèvekonventionerna

Konventionstexter och protokoll i sin helhet

Icke-internationella väpnade konflikter

Barnsoldater

Vem kontrollerar?

Vem straffar?

Utbildning och information

Alla väpnade konflikter, krig, bör förhindras och det är dessutom förbjudet att starta krig enligt FN-stadgan.  Men om krig ändå inträffar måste de skadliga effekterna begränsas. Den internationella humanitära rätten, även kallad krigets lagar, är det regelsystem som stater har kommit överens om för att skydda människor och minska mänskligt lidande under krig. Syftet med den humanitära rätten är att skydda personer som inte deltar i kriget och ge skydd åt civila och stridande.

Den humanitära rätten består av två delar:

  Dels finns det regler som skyddar de som inte deltar i striderna, exempelvis civila, sårade och sjuka soldater och krigsfångar. Dessa får inte angripas utan ska skyddas och respekteras.

  Dels finns det regler för de som strider. Dessa regler syftar till att skydda de stridande mot onödigt lidande och överflödig skada genom att de begränsar vilken typ av vapen och vilka stridsmetoder som får användas.

Den humanitära rätten kan inte förhindra att väpnade konflikter uppstår men om den humanitära rätten följs under krig skapas bättre förutsättningar för att minska effekterna av krig och göra freden möjlig när kriget väl är över. Därför är det viktigt att sprida information om och utbilda i internationell humanitär rätt innan en väpnad konflikt bryter ut.